”Vad är klockan?” är en enkel fråga med ett komplext svar. Långt in på nittonhundratalet var det astronomer och astronomers tekniker som såg till att synkroniserad tid skapades, kalibrerades, standardiserades och spreds. Kronometriska nätverk sträckte sig från observatoriekupolerna till modernitetens stadsbilder, där tidkulor och offentliga normaltidsur spred den exakta tiden till 1800- och 1900-talsmänniskan. Den här historien har Johan Kärnfelt och undertecknad försökt fånga i Tid för enhetlighet: astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige (Lund: Nordic Academic Press, 2019). Synkroniserad och standardiserad tid ”var ett slags metronom för det moderna livet”, som Erik Isberg formulerade det i sin recension av vår bok i Lychnos 2020.
En sådan plats i offentligheten där en normaltidsklocka spelat viss roll är korsningen Klostergatan-Kyrkogatan i Lund. Sparbankens ur på fasaden monterades upp 1881, alltså strax efter det att Sverige fått en enhetlig och nationellt samordnad normaltid i och med att en uppsjö av lokala tider ersatts av svensk borgerlig tid nyårsnatten 1879. Den dyker ibland upp i skildringar av sekelskiftets studentliv. Studenterna drog sig ibland fram på växlar som behövde omsättas senast klockan tre – eller var det klockan två, minnet sviker mig – på förfallodagen, varpå det blev extra viktigt att hinna in på banken i rätt tid med en växel försedd med borgenärers underskrifter.
Kritiska hörnan cirka 1897. Foto i Per Bagges bildsamling, UB, Lund.
Det var alltså en kritisk tidpunkt, det gällde att komma in på banken i rätt tid, och bankpalatset i korsningen Klostergatan-Kyrkogatan med sin stora klocka blev känt i Lund som ”Kritiska hörnan”. Det kunde röra sig om sekunder om växeln skulle förfalla. Och inte bara för studenter som idkade växelrytteri var tiden viktig; det sena 1800-talets bank- och postväsende hade för vissa transaktioner ett behov av noggrann och standardiserad och synkroniserad tid. När Centralposthuset i Stockholm invigdes 1903 var det försett med mängder av offentliga ur som alla marscherade i takt med exakt tid levererad från Stockholms observatorium via Aktiebolaget Svensk Normaltid.
Sedan en tid tillbaka är klockan i ”Kritiska hörnan” borta. Puts väck. ”Vad är klockan”, denna viktiga fråga som besvarades under så lång tid av att bankkunden på språng mot banken kunde kasta en blick upp mot fasaden med dess stora urtavla, har nu ersatts av en annan fråga: ”var är klockan?”
För mig som var student i Lund i en tid med ett mer civiliserat sätt att hantera studenters ekonomi har den kritiska hörnan inte spelat någon mer praktisk roll. Men under årens lopp har jag ibland ändå kastat en blick mot klockan där i hörnet när jag passerat och någon gång funderat lite över hur det var att överleva som student i en tid utan CSN. Det känns, tycker jag, lite märkligt att klockan inte finns där.
Man får anta att den kommer tillbaka, att den bara har dolts i någon tillfällig fasadrenovering. Vi får väl se.
Kritiska hörnan utan ur, 2 februari 2021
Update 3 februariJa, det rör sig om en tillfällig fasadrenovering, uret är återställt till sommaren rapporterar Sydsvenskan.
